Generell projektbeskrivning
Historisk förankring – Den klassiska nordsvenska fyrkantsgården Den nordsvenska fyrkantsgården är en äldre typ av gårdsbebyggelse som återfinns i Sveriges nordligaste delar och ned till Gästrikland och Dalarna. Det är en kringbyggd gårdstyp med både fä- och mangårdsbyggnader inom samma gårdsplan. Till skillnad från den sydsvenska gården fanns gödselstacken oftast utanför gårdsplanen,  och som visthusbodar fungerade oftast bodar eller härbren som låg utanför den kringbyggda gården. Gårdarna är så gott som uteslutande timrade. Byggnadsskicket var så gott som allenarådande på landsbygden inom gårdstypens utbredningsområde med undantag för mindre torp. I Dalarna där realarvsprincipen tillämpades förekom även att byggnader i årdsfyrkanten saknades eller att syskon genom arv brutit upp delar av gården och påbörjat byggandet av angränsande gårdstomter. I början av 1800-talet började modernare avskilda ladugårdslängor örekomma på prästgårdarna, men det dröjer till slutet av 1800-talet innan modernare byggnadstekniker börjar bryta upp det traditionella gårdsmönstret. Idag finns i det närmaste helt bevarade gårdstomter på hembygdsgårdar och kulturhistoriska museer, där de i många fall rekonstruerats.